Igår struntade jag i träningen för att Harry Potter kändes mer lockande.
(Detta råkade jag säga så att mannen med godisskåpet hörde, han skrattade.)
Iallafall grät jag lite i slutet och jag vill nu mer än någonsin gifta mig med Ron.

Också igår fick jag ett sms om att få träna med damlaget.
Smickrad som jag blev, tackade jag artigt "ja".
Ack vad jag ångrar mig.
Kände mig sämst precis hela träningen.
Ville bara därifrån. Typ spy lite.
Nu har jag blivit lite avtänd på volley, men min glöd kommer nog tillbaka om några år eller så.

Och bajs på att vi har uppvisning på fredag,
Jag kommer vara sämst, jag är alltid sämst. Särskilt när folk kollar på.
Eller nej jag ångrade mig, jag är sämst utan att folk kollar på också.

Marry me Ron and take me to Hogwarts, please.