Nu är jag äntligen hemma efter semestern. Började hoppa och skrika när jag träffade de andra au pairerna igår, så härligt att bara vara här igen! Inte för att jag har varit borta så fasligt länge, men en och en halv vecka med bara sin gästfamilj blir rätt intensivt.

Resan ner var cool, vi åkte igenom Frankrike och åt lunch i Schweiz innan vi slutligen kom fram till Syd Tyskland där vi skulle tillbringa några dagar tillsammans med deras släkt eftersom farmodern fyllde 70 år. Jag fick mitt egna hotellrum, stort och modernt. Två gånger om dagen åt vi på restaurang där det inte fanns en maträtt under 17 euro. Hej rika människor. Dagarna såg ut ungefär såhär: Vaknade runt halv nio för att göra mig iordning för frukost klockan nio. Hotellfrukost är nog det bästa som finns helt ärligt. Dock förstår jag inte varför tyskar föredrar nutella och sylt på sina mackor när man kan ha ost och paprika. Det fanns inte ens vanlig ost?? Efter frukosten fick alla en halvtimme på sig att göra sig iordning innan vi begav oss på vandring någonstans. Landskapet där var verkligen helt underbart! Vandringarna avslutades ofta med en soppa eller något annat smått som lunch. Efter den fick jag mig ledig tid till middagen klockan sex. Eftersom det inte fanns så mycket mer att göra än sova och kolla på tv i mitt rum, så sov jag och tittade på tv. Middagen var oftast det mysigaste under dagen. Åt bröd med saltat smör [sjukt gott] och spelade uno med barnen. Sedan var klockan runt nio, och då begav jag mig till mitt rum för ännu lite tv tittande.

Vi var i Syd Tyskland från tisdagen till söndagen, vilket var en dag längre än vad det från början var tänkt. Så jag fick byta rum sista natten. Vilket betydde ett mysigt litet rum som jag lätt skulle kunna ta med mig till mitt framtida hem. Själva vistelsen hade sina fina stunder såklart, men annars var det rätt jobbigt och ensamt då man var själv med en helt annan släkt som grädde på moset pratar tyska. Men på grund av det lärde jag mig faktiskt att förstå sjukt mycket mer av det dumma språket.

På söndagen då åkte vi vidare. Mot Schweiz enligt familjen vilket jag tyckte vad högst tråkigt då jag sett fram emot långa samtal från ett mysigt Italien. Men efter en lunch i Schweiz då regnet slog mot  fönstret bestämde sig familjen för att testa Italien ändå. Som jag har sagt, Gud hör bön!

Så tio minuter in i Italien från den Schweiziga gränsen blev det. Hela atmosfären var mycket varmare och alla italienare gör än så glad på något sätt! I Italien gjorde vi utflykter till olika städer och vandrade runt. I italien var det bara jag och familjen, så det var riktigt mysigt. Det bästa var dock att jag kunde ringa gratis till Sverige. Eftersom jag umgickts med familjen från nio på morgonen till nio på kvällen, försökte jag utnyttja kvällarna så gott jag kunde. Dock hann jag såklart inte ringa alla jag hade velat, men pratade till exempel med Charlotte och farmor för första gången sedan jag åkte, vilket var välbehövligt. Att kunna smsa med Jenny igen kändes dessutom wunderschön.. Firade ju även min nittonde födelsedag där nere, vilket var lite olustigt. Ingen som sjöng eller gav mig frukost på sängen. Inga människor som känner mig ordentligt i omgivningen. Men familjen gjorde det verkligen mysigt för mig. På frukosten hade de tänt ljus och ställt fram blommor som Anna plockat till mig. Av familjen fick jag dessutom en bok med bilder från Düsseldorf att visa mina framtida barnbarn haha samt en resebok om Düsseldorf där det står vad man ska ha upptäckt efter att ha bott här. Fick dessutom två biobiljetter, nice mama! Och tack för alla söta hälsningar jag fick på min födelsedag, jag har helt enkelt bästa vännerna i världen! Inte sämre när man kommer hem och möts av brev hemmifrån dessutom. Finns det något mysigare än att få brev? Stört vad lycklig lottad jag är, börjar bli blödig.. Haha

Det var så sjukt skönt att komma hem hit igen, första kvällen när jag träffade alla igen hoppade jag och skrattade om vartannat! Igår var jag tillsammans med Salla i kyrkan på ett ungdomsmöte. Det var himla underbart. Jag bara stod där och insåg vad härlig glad jag är. Jag kände ett sådant lugn och alla problem kändes långt borta. Efterråt var det häng i kyrkan precis som hemma på Java. Underbart. Det skumma är dock att alla efter hängt går ut på stan och dricker öl, konstiga tyskar.

Men jag var med om två sinnes coola saker igår. Det första var att en av killarna i kyrkan vänder sig till mig när han fått höra att jag är från Sverige och frågar om jag känner till bandet Intohimo. Jag typ börjar skrika om hur coolt det är. För er som inte vet kommer två av killarna från detta band från samma kyrka som jag och bandet har repat i vår kyrka och här kommer en random kille och frågar om jag känner till dem. Small world right? Kul att killen dessutom var en blond kille named Filip som helt uppenbart gillar scream musik. Hahaha!

Andra coola saken händer när vi efter hänget i kyrkan går till trapporna vid Rhein och träffar de andra au pairerna. En ny svensk tjej var där, kom från Öckerö och är kristen. Tro om inte att hon känner till familjen Ewermyr. ;P Började skrika lite då också!

På kvällen sedan drog vi till dansstället Peter Pan och dansade ihjäl oss! Klockan fyra kom jag hem och klockan åtta var jag tvungen att gå upp för att göra iordning mig inför jobb klockan nio.

Gick på staden sedan med Lilja och där var mina sista 100 euro puts väck. Har nu nya skor, en ny väska, nya byxor samt två nya linnen. Raaaaoowwwr!



Kollade iegnom alla sms pa mobilen, och kom till denna. hahaa, livet!