Det är alltid så för mig, jag tänker på saker som jag borde nämna i bloggen under dagen men sen när jag väl skriver kommer jag inte ihåg något av det..

Men något som verkligen kommit till staden här är julstämningen! I Tyskland finns det visst julmarkander i alla städer -stora som små – efter den 19:e november. Vilket betyder massa små mysiga hus utmed shoppinggatorna där man kan köpa typiska marknadsaker. Husen är pyntade med massa småljus, så det ser verkligen dunder mysigt ut! Finns massor av glögg och kakor att köpa, så jag vet ju vad jag ska göra i helgen iallafall :D Heeee, hade det dessutom cosy med mina flickor idag, då de målade julteckningar i ett dunkelt rum med en liten lampa och julmusik dånande ut ur cd spelaren. Tror inte jag ens behöver nämna hur mycket jag längtar till jul och att komma hem till älskade Sverige.. Så stört – jag har varit här i tre månader nu och det är bara en stackare kvar till jul. Haha, 8åringen tycker synd om mig som inte har något julpynt så hon ger mig små saker hon har gjort då och då för att mitt rum ska bli mysigare!

Kan ju berätta att nu när jag lyckats vänja mej av att äta choklad mer eller mindre varje dag här nere, har jag istället upptäckt den tyska kakan. Det finns så sjukt många goda kakor i de såkallade Bäckeri'erna. Äppelkaka o.O

Gällande språket, märker jag att jag lätt klarar mig på den tyskan jag nu kan men jag har fortfarande så sjukt mycket att lära mig av det dumma språket.. Jag orkar inte riktigt ta tag i att lära mig heller, hoppas på att det räcker med att prata med folk typ ^^ Så hemskt idag på tyskakursen.. vi skulle öva på ord som är lika varandra i tyskan och ett ord som jag alltid haft svårt att uttala är ordet för kaka, ”kuchen” . Framför oss hade vi det ordet samt fyra liknande. Kirsche (körsbär), Kirche(kyrka), Köche(kock), Küchen(kök). Ibland har man bara en känsla av att man själv kommer drabbas – vilket jag också gjorde. Jag blev ombedd att läsa alla dessa ord och efter jag hade gjort det kollade läraren förvirrat på mig och erkände att han inte kunnat urskilja något ord alls. När jag kom hem bad jag barnen lära mig istället, men inte heller det gick särskilt bra.. jag är nog dömd att inte kunna dessa dumma sch, ch ljud ._.

Minstingen i familjen påminner så mycket av Lotta på Bråkmakargatan att jag inte vet vart jag ska ta vägen.. :P Både till utseendet och till sättet – så sinnes envis! Jo men när det gäller barnen går det från att vara superbra till ja.. mindre bra. Är intensivt minsann, men det funkar! Kom precis tillbaka från nattning av 8åringen. ”Elina.. har du blivit pussad någongång?” ”Hmm.. men jo” ”*fnisss* men vart pussades ni då? ” ”vart?” ”Ja, alltså i Hamburg eller i ….hans klädkammare?” Och sedan kommer blicken av uppriktig nyfikenhet.

När det gäller saker jag gjort, var jag och cyklade utmed Rhein med fransken härom morgonen. Var en härlig dag med sooool! So me like! :) Var även på au pair träffen igen. Är mysigt att gå dit, man sitter bara runt bord, dricker te och käkar ihjäl sig på kakor samt pratar med folk. Efterråt blir det oftast Mcdonken eller pizza! :) Denna gången gick jag och Fanny runt lite i staden innan vi bestämde oss för att ta en kaka, surprise, innan vi åkte hem. Det är också det dumma här, man kan få tag på godis och kakor dygnet runt om man så vill.. haha tjockisen ni inte känner igen till jul är bara Elina från Deutschland :D

I helgen nu fick jag besök av Louise som för tillfället är au pair i Bryssel. Det var så skönt att träffa och prata med någon man känner som samtidigt vet precis hur au pair jobbet funkar. Var verkligen välbehövligt! :) På lördagen när tösen kom följde vi med några av de andra au pairerna här ifrån till IKEA. Vilket var andra gången för mig den dagen x) Började med frukost på IKEA med tysken Olivia från kyrkan jag går till här! Fick med mig singoalla och, tro mig jag skrek, tomteskum hem. Dock blev jag besviken på att den inte fanns någon julmust, anledningen till att jag ville till IKEA överhuvudtaget ju. Men man kan inte få allt här i livet ;P

På söndags morgonen åkte Louise och jag då till Köln för att få oss en stor dos av julstämning, trodde vi. Men det var bara början på en stor otursdag. Julmarkanden var stängd och öppnade inte förren dagen efter. Kul.. men teater då kanske tänkte vi, men den öppnade såklart inte förren på eftermiddagen. Nästa besvikelse kom när vi köpte oss varsin kebabrulle. Den var så skum att man verkligen fick tvinga sig i den. Dagen slutar med att Lousie missar tåget hem och jag får detta besked när jag sitter på mitt tåg tillbaka. Allt löste sig iallafall, men ibland undrar man bara vad som händer.. :P

Jag satt där på tåget och insåg att det bara regnade på ena sidan av vagnen. Killen rakt över lutade sig fram, ruffsade till sitt regn blöta hår och satte kepsen bakofram. Hans ögon fastnade för en tusendels sekund i mina. Jag kollade snabbt bort. Log. Han log. Det regnade bara på en sida av tåget. Han sökte ögonkontakt, ett leende av uppriktighet. Jag levde mig in i mina drömmar och musiken i mina öron hördes knappt på grund av regnet. Han kliade sig på näsan samtidigt som han ännu en gång sökte mina ögon. Han log med hela kroppen, innan han sträckte sig efter sin röda träningsväska, kollade på mig med glittrande ögon, gick ut, ställde sig på tå och kisade mot solen. Han försvann mer för varje andetag och snart var han för liten för mina ögon att uppfatta. Det regnar bara på ena sidan av tåget.

Nu tänkte jag ta mig tid och berätta lite om vad som hänt den senaste veckan sådär. :)

På fredagen klockan kvart i tio på stationen i Düsseldorf hoppar Mathilda fram framför näsan på mig och jag bara skriker och hoppar runt! Efter en timme på Mc Donalds beger vi oss mot gamla staden för att bara checka läget. Vilket resultrerar i att vi missar vårt tåg med en minut eller liknande och måste vänta en timme på nästa. Det var kallt. Men det gjorde inget för det var så sjukt härligt att se de båda igen!

På lördags morgonen vaknar vi och myser oss igenom The Woman, en av filmerna jag fick i 19års present av de båda gullungarna. Vid två känner vi att det börjar kurra i magarna så vi beger oss till staden för att köpa oss lite frukost. Alla fik stängde såklart vid två, så vi köpe oss en massa på Netto innan vi begav oss till en pizzeria. Som inte hade sittplatser. Alltså sätter vi oss på en trappa utanför en secondhandbutik.

På kvällen ville vi ut och röja lite och går mot Oberbayern, ett helt ok dansställe som är gratis. Jag och Conne kommer in och står och väntar på Mathilda som ser ut att ha lite problem. Vi går tillbaka och kollar vad som händer. Kassen med tre bananer som Mathilda bar hade visst inte varit någon större förtjusning för vakten som viskat med sin kollega innan han vänt sig till Mathidla och sagt ”no banana”. Tillslut lyckas vi komma in iallafall, utan bananer dock.

Efter några minuter kommer några killar från Koblenz fram och dansar med oss. Det är även med dem som vi tillbringar resten av kvällen. Verkligen jättehärliga människor som till råga på allt lär oss foxtrot. Marcel var killen som kunde alla låtar, Patrick killen som inte kunde ta ögonen av Mathilda och Taste killen som var sjukligt snygg och inte vågade dansa innan Conne hjälpt honom :P Jag själv blev uppraggad av en läskigt läskig kille som hela tiden stod precis bakom mig och bara stirrade, viskade något på tyska i mitt öra och stirrade lite till. Och av en annan som två gånger kom och bara tryckte bort mig med rumpen typ? XD Haha, whatever, kvällen var verkligen hur lyckad som helst :D

På natten sover jag på luftmadrassen som Mathilda hade sovit på natten innan. Kan ju säga att jag förstod hennes sömnbrist efter första natten. Luften försvann efter någon timme och sedan låg man bara där, frös och hade ont x) På söndagen åkte vi in till gamla stan och shoppade lite iallfall. Kvinnorna hade lyckats pricka in att komma en söndag då alla affärer var öppna. Inte dåligt. På kvällen kollar vi på Pineappleexpress, en sjukt kass film som dock har sådanna hilarious stunder att man dör av skratt. På natten bestämde vi oss att vi alla tränger ihop oss i min enmanssäng. Lite trångt kanske, men mysigt iallafall ;) hihi!

På måndagen gick vi till en mataffär där Cornelia köper så mycket godis att hon får seriösa problem att packa senare. :p Under dagen sedan går vi mest runt på staden och kollar runt. Vi hade en verkligt superkul kväll sedan. De två tjejerna sov på ett vandrarhem den sista natten, eftersom familjen inte ville ha besök här för länge på grund av barnen. Först kommer vi in i rummet och inser att det är massa andra människor i rummet, går och frågar varför vårat runt är ockuperat, för förklaringen att så fungerar det på vandrarhem. Då tar vi med oss datorn och allt godis ut till ett trapphus där ljuset släcks var och varannan minut. Så om man vill ha ljus måste man springa upp och ner i trappan en gång. Först kollar vi på lite that 70´s show och därefter hämtar jag och Mathilda all packning de har för att packa det där ute, ville inte störa personerna som låg och sov i rummet. Då inser vi att vi glömt bädda sängarna och att vi glömt nycklarna inne i rummet och att en av inneboenderna såklart låst dörren. Vi får då gå till receptionen ännu en gång och fråga om de kan låsa upp eftersom vi packat våra saker i hallen och glömt nyckeln inne i rummet xD Ahh iallafall allt var helt lamt den kvällen, jag typ dog av fniss gång på gång! Hej då var nog det svåraste på riktigt länge att säga.. Nu längtar jag ihjäl mig till jul då jag kan få träffa er alla igen.. :D

 

Dagen efter lovde Tahmina att göra mig glad igen, vilket betyder att man kommer hem till henne och svullar i sig allt som går att svulla. Äppelkaka, choklad, clementiner, chips bla bla ni förstår ;) Jag var så fasligt mätt sedan att jag tror jag fick ett hum om hur det känns att vara gravid :P Jag sov hos henne under natten, vi bestämde oss för att ta oss en riktigt lång promenad dagen efter för att bli av med allt vi läskigt nog ätit dagen innan! Men det blir aldrig som man tänkt sig, hennes pojke var tvungen att gå till doktorn så vi satt på mottagningen i två timmar istället. Därefter gick vi och köpte kebab för att äta, haha vi gick och åt den iallafall. Bättre än att sitta – kanske xD

Igår var det St Martin här, så barnen gick runt och knackade dörr, sjöng en sång och fick godis. Ni skulle bara veta hur mycket godis mina barn kom hem med, och de hade inte ens varit på så många olika ställen! Själv var jag hemma med 8åringen, som är sjuk, och var livrädd varenda gång det knackade på dörren. Verkligen dunderpinsamt! Stod där som en fån och visste inte när man skulle ge godis och hur man skulle se ut när de sjöng.. :P