manchmal

För en minut trodde jag att framtiden inte fanns.
Jag var kvar i drömmen på platsen med underbara färger.
Vattnet skvalpade och människor hälsade.
Jag kunde gå runt i skogar och längs floder så länge jag ville.
Tiden var alltid steget efter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0